Mometasonfuroat (Nasonex) tillhör de nya nasala steroiderna och är optimerad i sin farmakologi jämfört med den äldre generationens nasala steroider.

Det råder en bred vetenskaplig acceptans att nasala steroider är den kliniskt mest effektiva behandlingen vid allergisk rinit. Ökad kunskap om steroiders receptorfarmakologi har möjliggjort utvecklingen av en ny generation potenta nasala steroider med försumbar risk för systemeffekter. Syftet med den aktuella översiktsartikeln är att beskriva skillnaden mellan dessa nya nasala steroider jämfört med de äldre. Författarna räknar Nasonex (mometasonfuroat), Flutid Nasal (flutikasonpropionat) och Avamys (flutikasonfuroat) till den nya generationens nasala steroider där man genom kopplingen av furoat eller propionat till steroidmolekylen ökat fettlösligheten och därmed gjort systemisk absorption försumbar. Detta skall jämföras med äldre nasala steroider (Becotide Nasal, Nasocort, Rhinocort, Budesonid) där författarna refererar till studier som visar på en systemisk absorption upp till 34-49%. Utöver att påverka fettlösligheten och därmed systemisk absorption så ökar furoatgruppen även affiniteten till de intracellulära steroidreceptorerna och molekylens farmakologiska potens. I två av tre refererade studier uppvisade Nasonex högst potens och i den tredje kom Nasonex efter Flutide Nasal. Den höga affiniteten till steroidreceptorer och den höga fettlösligheten samverkar till att minimera den systemiska absorptionen.
Med denna bakgrund sammanfattar författarna att den nya generationens nasala steroider, som t.ex. Nasonex, är i det närmaste optimala i sin farmakologi. Man markerar dessutom att även om skillnaden i säkerheten mellan nya och gamla nasala steroider är mer teoretisk än evidensbaserad är det något man bör tänka på och ta hänsyn till.

Molecular and clinical pharmacology of intranasal corticosteroids: clinical and therapeutic implications. Derendorf H, Meltzer EO. Allergy 2008;63:1292-1300